Bild på Gustav Petersson

Gustav Jakob Petersson: Vikten av att tänka vettigt från början

Hur tar vi bäst reda på om offentliga insatser ger avsedda resultat? Det är en fråga som engagerar Gustav Jakob Petersson, som både har skrivit böcker i ämnet och föreläser i frågan, bland annat håller han i webbseminarier här på Trygghetsstiftelsen.

Gustav Jakob Petersson är doktor i ekonomisk historia och har arbetat med styrning, verksamhetsutveckling och utvärdering på flera myndigheter, för närvarande som senioranalytiker på Vetenskapsrådet, men själv kallar han sig helst för utvärderare.

–Utvärdering förenar flera områden som intresserar mig. Jag får tillämpa forskning från olika samhällsvetenskapliga områden, får utlopp för mitt intresse för metodutveckling och jag kan bidra till hur myndigheter påverkar sina brukare. Dessutom tycker jag om att föreläsa och kan förhoppningsvis inspirera människor, säger han.

I december håller Gustav i två webbseminarier på Trygghetsstiftelsen som handlar om hur man kan tänka mer systematiskt när olika insatser planeras – och hur man ska tänka när effekterna ska utvärderas efteråt. Målgruppen är personer som arbetar med lokala omställningsmedel.

–Deltagarna kommer att få diskutera frågor som är bra att ha med sig när insatser planeras, följs upp och utvärderas. 

Det händer mycket inom utvärdering just nu. Utvecklingen drivs bland annat av digitaliseringen och den allt större mängden lagrad information. Big Data spelar en allt större roll i utvärdering, eftersom vi i dag kan få tillgång till resultat nästan i realtid. Något som beskrivs i boken ”Cyber society, Big Data och Evaluation”, där Gustav är en av redaktörerna. 

–Covid-19 är ett exempel på när nya kunskaper måste användas väldigt fort. Jag tror vi kommer att få se mycket mer samarbeten mellan utvärderare och andra yrkesgrupper som datavetare i framtiden. Vi är bra på att ställa relevanta frågor och de kan hjälpa oss att dra nytta av stora datamängder som traditionellt inte har använts inom utvärdering.

Han tror att den pågående pandemin accelererar digitaliseringen inom den statliga sektorn på flera sätt. Många arbetsplatser har snabbt ställt om till distansarbete och till att använda digitala verktyg. Samtidigt som många myndigheter vill ha snabbare återkoppling om hur brukarnas beteenden förändras.

–Generellt behövs att fler professioner pratar med varandra, och vi har mycket att lära av varandra. Det jag också tänker är att ett aktivt omställningsarbete är viktigare än någonsin. Myndigheter behöver ha en tydlig bild av vart man vill nå, hur man kommer dit och vilka verktyg som ska användas för att utvärdera resultaten.

På frågan hur hans eget arbete har påverkats av pandemin svarar Gustav att precis som alla andra har han fått ställa om till distansarbete.

–Som alla andra har jag fått uppdatera mig på olika digitala verktyg. Personligen tycker jag att det är tråkigt att inte kunna ha en direkt interaktion med deltagarna när jag föreläser. Det går att lösa på andra sätt, men det är en utmaning att vara kreativ tillsammans med andra på distans.

Gustav hoppas att en effekt av den snabba omställning som pandemin medförde i arbetslivet blir ett ökat fokus på proaktiv omställning och vikten av utvärdering. Om utvärderingen planläggs försent ser han en ökad risk för ett fokus på det som är lätt att mäta istället för på det som är viktigt att veta. Dessutom kan en bra utvärdering ofta ge värdefull ”input” medan insatsen pågår, till exempel kan utvärderarens kritiska frågor göra att de som genomför aktiviteten tänker ett varv till.

–Ett bra omställningsarbete har ett brett perspektiv som långsiktigt utvecklar både arbetsgivare och arbetstagare. Redan från början bör man också knyta ihop utvärdering med verksamhetsutveckling. Det ökar nyttan och minskar risken för att utvärderingen blir en hyllvärmare som aldrig används.

Carina Järvenhag