Kunskap krävs för lyckad omställning

Trygghetsstiftelsen och Partsrådet arbetar tätt tillsammans för att inspirera myndigheter att börja fundera kring omställning. Vad betyder omställning för samhället och för organisationen – och inte minst för de egna medarbetarna?

Samarbetet mellan Trygghetsstiftelsen och Partsrådet började vid kaffemaskinen. Där träffades Ylva Disheden från Trygghetsstiftelsen och Emilia Liljefrost från Partsrådet och började prata om omställning och ett hållbart arbetsliv.

Hur kommer det sig att ni började samarbeta?

EMILIA: I höstas ringde jag Arbetets museum om deras utställning ”Ursäkta röran – omställning pågår”. Då fick jag veta att de just hade pratat med Ylva om samma sak och de frågade mig, ”är inte ni grannar”?

YLVA: Vi har ju samma målgrupp och samma syfte att beskriva vad som händer i samhället idag, till exempel vad globalisering och digitalisering betyder för statliga myndigheter? Vi kompletterar varandra eftersom Partsrådet kan arbeta med enskilda myndigheter, medan vårt uppdrag är att bredare sprida kunskap och att inspirera till olika aktiviteter.

Vilka är de största fördelarna med att ha gemensamma seminarium?

YLVA: Tillsammans kan vi visa hur Partsrådets och Trygghetsstiftelsens uppdrag kompletterar varandra. Till exempel finns det tjänster inom programmet Ett hållbart arbetsliv som liknar det som lokala omställningsmedel används till.

EMILIA: När vi går ut tillsammans blir erbjudandet så mycket större. Vi kan förklara att det här kan ni använda omställningsmedel till och utöver det kan ni få stöd direkt till just er myndighet genom ett hållbart arbetsliv. Tillsammans blir det ett helt oslagbart paket. Vi är en del av samma system för att lösa det här och som är helt unikt för den svenska modellen.

Hur är reaktionerna från myndigheterna på ert samarbete?

EMILIA: Alla uppskattar att vi kommer ut tillsammans. Utvärderingar visar att seminarierna har gett deltagarna en ökad kunskap. Målet är att hjälpa myndigheterna att se sammanhangen. Det behövs ett strategiskt tänkande för att man ska kunna se var medel kan användas och hur våra tjänster kan avropas.

YLVA: Vårt uppdrag är inte att berätta för varje myndighet exakt vad de ska göra. Ibland märks en önskan efter att vi ska presentera färdiga lösningar, men det är inte tanken. I stället ger vi dem kunskap och en väg att gå vidare. Varje myndighet måste bygga sin egen verktygslåda för att möta sina utmaningar.

Vilket är nästa steg i samarbetet?

YLVA: Vi har planer på att digitalisera delar av det vi erbjuder, men vi är inte riktigt där ännu. Vi håller även på att ta fram en workshop om omställning. Tanken är att vi ska utbilda facilatorer så att myndigheterna sedan själva kan genomföra egna workshops. Att jobba strategiskt med omställning är något som tar tid och är ingenting som man löser på ett halvår.

EMILIA: Om vi blickar fem år framåt i tiden har vi kanske paketerat alla föreläsningar, utställningar, erfarenheter och koncept i ett par VR-glasögon. Jag ser det som att vi har en unik potential för att vitalisera hela samhällsapparaten.

Frilansjournalist Carina Järvenhag

 Lokala omställningsmedel

  • Varje år avsätter de statliga arbetsgivarna 0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsmedel.
  • Pengarna kan till exempel användas för långsiktig kompetensutveckling, karriärväxling eller till att öka de anställdas förutsättningar för ett längre arbetsliv.

Programmet Hållbart arbetsliv

  • Partsrådet erbjuder tjänster inom ett hållbart arbetsliv som statliga myndigheter kan avropa partsgemensamt.
  • Exempel på tjänster är Effektiva team, Fånga tidiga tecken, AI-systemet, Ursäkta röran – omställning pågår.