Hur får medlen användas är en återkommande fråga

Under våren har Trygghetsstiftelsen arrangerat två erfarenhetsutbyten för universitet och högskolor. Deltagarna har uppskattat att dela kunskaper och idéer med andra lärosäten. Här har vi samlat några återkommande frågeställningar.

Högskolor och universitet från hela landet har deltagit i erfarenhetsutbytena, bland andra GIH, Högskolan i Borås, Karolinska institutet, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Örebro universitet.

Nedan följer ett urval av frågor och svar från de två träffarna.

Vad betyder omställning för er?

Att skapa ett längre arbetsliv för våra medarbetare både inom och utanför vår högskola eller universitet.

Att öka eller allra minst bibehålla anställningsbarheten för medarbetarna.

Hur mycket medel använder ni?

Inget lärosäte gör av med alla sina medel.

Pengar samlas på hög, ackumuleras och det finns miljoner kvar i potten.

Alla har dock en önskan om att få mer snurr på sina medel.

Varför är det svårt att använda alla medel?

Det är svårt med avgränsningen mellan ”vanlig” kompetensutveckling och omställningsmedel

Hur avgör man vad som är en långsiktig omställning, kan till exempel digitalisering räknas dit och vad innebär det då i konkreta insatser.

Det saknas kunskap inom organisationen om att medlen finns och hur man ansöker om dem. Behoven finns, men kunskapen finns inte inom organisationen.

Svårigheter finns om att komma överens om ett lokalt avtal. Resultatet blir då att ingenting händer.

Risk för att det blir interna diskussioner om vad som är rättvist eller inte.

Det är administrativt tungt att hantera medlen.

Vad har ni gjort med era omställningsmedel – ge några exempel.

Livs- och karriärplanering för post-doktorer förekommer vid flera lärosäten.

En stor del av medlen används också för delpensioner.

Olika proaktiva insatser, till exempel kompetensutbildning och karriärväxling, för att öka rörligheten.

En del används också för olika utvecklingsprojekt, till exempel för en studie om långtidssjukskrivnas situation och för att ta fram en app för stresshantering som kan hjälpa doktorander.

Vad tycker ni är det bästa med ert avtal?

Det bästa är naturligtvis att medlen finns, men vi skulle vilja ha mycket mer ruljangs på pengarna.

Flexibiliteten och att parterna kan komma med egna förslag är den största fördelen.

Vad skulle ni vilja byta erfarenheter kring med andra myndigheter eller högskolor/universitet.

Fler konkreta tips och goda exempel på hur pengarna kan användas.

Hjälp med behovsanalysen – vad är det vi behöver om fem år?

Hjälp med att vara mer proaktiva och med att tänka mer långsiktigt. Vi är hela tiden för sent ute och pengarna används först när det blir arbetsbrist.

Hjälp med att väcka ledningen så att pengarna verkligen används.

Vi behöver inspiration för att komma vidare.

Frilansjournalist Carina Järvenhag

Fem tips för att få medlen att arbeta:

• Utse en person, åtminstone på deltid, som har ett särskilt ansvar för lokala omställningsmedel.

• Lägg kraft på att ta fram ett tydligt lokalt avtal som båda parter är överens om.

• Ta fram en tydlig process för hur ansökan ska gå till.

• Kommunicera internt att medlen finns och hur ansökan går till.

• När allt detta är på plats är det bara fantasin som sätter gränser för hur pengarna kan användas.

 

 

 

 

Frågor & Svar
Vad kan vi hjälpa dig med?
Hjälp