Rättsmedicinalverket - ett år senare
Rättsmedicinalverket tog kontakt med Trygghetsstiftelsen i samband med att de skulle skriva om sitt avtal om lokala omställningsmedel. Samtidigt beslöt man sig för att döpa om medlen till utvecklingsstöd, eftersom det uppfattades som mer proaktivt och positivt.
Arbetet i Rättsmedicinalverkets partsammansatta projektgrupp började med att man genomförde Trygghetsstiftelsens workshop för omställning i digital form. Dessa erfarenheter har Madeleine Lindgren och Nina Ringquist delat med sig av i korta filmer på Trygghetsstiftelsens hemsida. Trygghetsstiftelsens har dessutom valt att följa myndigheten under deras första år med det nya avtalet.
Var befinner ni er i dag, det vill säga våren 2022?
Madeleine: – Vi försöker få in tänket kring utvecklingsstöd i våra ordinarie processer, bland annat är utvecklingsstöd en av flera saker att beakta i mallen för utvecklingssamtal. Sedan hade jag nog hoppats att medlen skulle vara mer kända inom myndigheten vid det här laget. På grund av pandemin har det varit svårt att informera på bra sätt, även om vi har försökt informera på vårt intranät. Där finns en film som förklarar vad utvecklingsstöd är samt intervjuer med medarbetare som tagit del av medlen. För att få mer skjuts på medlen tror jag att det är viktigt att alla i organisationen känner till att de finns.
Nina: – Vi har även pratat om att det ska vara naturligt att tänka på utvecklingsstödet när vi arbetar med våra verksamhetsplaner. Men det tar lite tid innan det sätter sig. Våra chefer och medarbetare måste bli mer medvetna om att utvecklingsstödet finns och går att använda.
Vilka är de största hindren för att använda medlen som ni ser det? Trots allt har Rättsmedicinalverket mycket pengar i potten?
Madeleine: – Det är lätt att hamna i diskussionen om vad som är ordinarie kompetensutveckling och vad som ska bekostas av utvecklingsstödet. Det gäller att lyfta blicken och komma ihåg att det är vi som lokala parter som bestämmer över våra medel. Personligen skulle jag önska att vi vågade mer!
Nina: Jag tror att en utmaning är just begreppet omställning och att man därför tror att pengarna endast ska användas vid stora omställningsbehov. Pandemin har också gjort att det har gått trögare med kompetensutveckling generellt. Det gäller att lyfta blicken och se utvecklingsstödet i ett större perspektiv än vi har gjort tidigare.
Vilka förändringar ser ni framöver på myndigheten där lokala omställningsmedel utifrån ert nuvarande avtal skulle kunna spela en roll?
Nina: – Det handlar bland annat om hur vi ska klara av framtida uppdrag, till exempel sker en snabb utveckling inom teknik och IT som berör alla medarbetare. Här skulle delar av kompetensutvecklingen kunna finansieras med hjälp av utvecklingsstödet.
Madeleine: – Vi har redan använt en del av medlen till att utbilda ett par personer i effektiva team genom GQQ (Group Development Questionnaire). Inom strategisk kompetensförsörjning handlar det om att ha en god omvärldsbevakning och veta vad vi måste rusta oss för. Det behövs strategier både för att behålla och stärka befintlig personal och för att kunna attrahera ny kompetens inom rätt områden. Andra saker att ta hänsyn till är pensionsavgångar, automatiseringar och framtidsutsikter inom olika yrken där utvecklingsstöd kan användas.
Vilken hjälp och stöd tycker ni att Trygghetsstiftelsen har bidragit med?
Madeleine: –Stödet från Trygghetsstiftelsen har varit väldigt viktigt! Det var verkligen en ögonöppnare att lokala omställningsmedel kan användas till så mycket mer, förutsatt att lokala parter är överens och insatserna bidrar till att utveckla både individer och verksamheten. Omställningsmedel handlar om så mycket mer än att det som man först tänker på, mer utveckling än avveckling.
Nina: – Trygghetsstiftelsen har bidragit till att vi ser lokala omställningsmedel på ett vidare sätt. Tidigare har vi kanske tänkt mer på individnivå, men utvecklingsstödet kan användas även på gruppnivå och för att utveckla hela myndigheten.
Carina Järvenhag