HR-direktör Maria Johansson

Kronofogden - Workshoppen vidgade perspektiven

Kronofogden är nöjda med upplägget av workshop för omställning digitalt. Även om tekniken krånglande emellanåt. –Workshoppen bidrog till att vi har nått en samsyn och vi skulle gärna göra en uppföljning, säger HR-direktör Maria Johansson.

På grund av en hög grad av sekretess på Kronofogden fungerade inte det rekommenderade verktyget för workshoppen, som är Zoom, optimalt.

–Vi använder normalt Skype och när vi ”tvingas in” i andra verktyg blir vi utkastade. Det handlar inte om mer än 5–7 sekunder, men det gör att man tappar tråden, säger Maria Johansson.

Däremot uppskattade deltagarna upplägg och struktur av workshoppen, och tyckte att facilitatorerna var professionella.

–Möjligen kan jag tycka att det inte framkom så mycket nytt i kartläggningen. Vi arbetar mycket med frågor om kompetensförsörjning och har kommit ganska långt i den processen. Därför hade det varit intressant att få lite mer omvärldskunskap och fler exempel på hur andra jobbar. säger Maria Johansson.

På frågan om workshoppen har bidragit till att de har kommit vidare i arbetet svarar Maria Johansson att det är svårt att gå från ord till handling, inte minst när det gäller användningen av lokala omställningsmedel.

–Det här är min fjärde myndighet och jag ser ett mönster i balansgången mellan att personalorganisationerna vill vara säkra på att det finns pengar till framtida eventuella förändringar medan vi från arbetsgivarsidan gärna vill att pengarna ska användas nu och i närtid, säger hon och fortsätter:

–Jag har funderat på om något kan vara felkonstruerat i det här eftersom så många myndigheter inte använder – eller endast använder en liten del av – medlen.

Nästa steg på Kronofogdemyndigheten är att skriva ett nytt lokalt avtal utifrån den samsyn som man ändå har uppnått.

–Vi ska omformulera och kanske göra ett tillägg i form av ettåriga handlingsplaner. Min förhoppning är att kunna börja använda medlen i högre utsträckning under 2022. Det finns mycket att göra, till exempel hälsofrämjande flexibla arbetsformer och hur vi ska möta en ökad digitalisering och automatisering, avslutar Maria Johansson.

Malin Almkvist Klaesson, ordförande ST, var med och skrev det nuvarande avtalet om lokala omställningsmedel. Hon berättar att medlen tidigare främst har använts för delpensioner och även hon ser ett behov att se över avtalet.

–Hela statsförvaltningen står inför en väldigt stor omställning efter pandemin. Det handlar både om digitalisering och om nya och mer flexibla arbetssätt. Här finns det behov av flera olika insatser, säger hon.

Workshop för omställning beskriver hon som bra och givande – och också som en ögonöppnare.

–Det jag förstod efter workshoppen var att medlen kan användas hur vi vill, så länge parterna är överens. Jag uppskattade det tydliga budskapet från Trygghetsstiftelsen på den punkten. Svårigheten är att bestämma vilka insatser som ska göras, eftersom det vi gör i dag får återverkningar långt fram i tiden, säger Malin Almkvist Klaesson.

Matteus Maria Furemalm är vice ordförande i Saco. Han säger att workshoppen lyfte behovet av att jobba mer proaktivt med lokala omställningsmedel.

–Workshoppen satte fingret på bristerna i det arbetet. Det positiva är att vi fick en ökad samsyn i vad som behöver göras.

Redan nästa år står Kronofogden inför en större omställning som berör många medarbetare. Huvudkontoret i Sundbyberg byggas om till ett flexkontor som är anpassat till att färre medarbetare är på plats och att fler kommer att arbeta hemma.

–Spontant tänker jag att det här är ett paradigmskifte där vi skulle kunna använda lokala omställningsmedel. Ett mer flexibelt arbetssätt kräver mer av självledarskap och även cheferna måste leda på andra sätt när medarbetare inte är på plats, säger Matteus Maria Furemalm.

Carina Järvenhag