Flera fördelar med flexibelt arbetsliv

Det var alldeles innan semestrarna som Fackförbundet ST genomförde undersökningen ”Vad ska vi ha kontoret till?” bland anställda medlemmar på Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Stockholms och Göteborgs universitet. 

Hela 90 procent av medlemmarna har arbetat hemifrån under pandemin berättar Britta Lejon på videolänk.

–Till en början fanns en viss oro inför att jobba hemma, men efter ett år med hemarbete vill de flesta fortsätta att arbeta hemifrån två-tre dagar i veckan. Samtidigt vill 20 procent fortsätta att jobba helt på distans.

Pandemin har inneburit en genomgripande förändring av hela den statliga sektorn som arbetsplats – en förändring som verkar bli bestående. Redan har några myndigheter som Kronofogden och Vetenskapsrådet börjat anpassa sina lokaler för att kunna ha en mindre personalstyrka på plats.

–Våra medlemmar tycker det är viktigare att kunna jobba hemifrån än att ha kvar sin personliga arbetsplats. Här ser arbetsgivaren en möjlighet att spara in på lokalkostnader, samtidigt som vi måste föra en diskussion om kontorsutrustning, försäkringar och arbetsmiljön, säger Britta Lejon.

I grunden är ST positiva till ett mer flexibelt arbetsliv. Britta Lejon lyfter fram minskad stress som en positiv effekt av ökat hemarbete. Många vittnar om att det är lättare att få ihop vardagen när de slipper pendla en till två timmar per dag. 

–Stress har varit det största arbetsmiljöproblem för våra medlemmar, och det har vi nu en möjlighet att kunna komma tillrätta med. Färre resor är också bra för klimatet. Även om kontoren fortfarande behövs som mötesplatser och för att vara kreativa tillsammans, vilket i sin tur kan öka kraven på kontorsmiljöerna.

De fåtaliga studier som hittills har gjorts pekar på att produktiviteten ökar när vi arbetar hemma. Medan baksidan kan vara en ökad social isolering och att det är svårare att upptäcka psykosociala problem eller missbruk.

–Det återstår många frågor att lösa, till exempel hur vi skapar en god arbetsmiljö och goda kontakter på distans. Från arbetsgivarens sida finns också önskemål om möjligheter till kontroll och uppföljning av arbetet.

En möjligen lite överraskande slutsats av undersökningen är att hela 40 procent av ST-medlemmarna tycker det räcker att stämma av med sin chef en gång i månaden. Medan mer än hälften vill kunna stämma av med någon kollega varje dag, digitalt eller fysiskt.

–Det gjorde mig lite förvånad, men statligt anställda har generellt en hög utbildning, arbetslivserfarenhet och är på det viset ganska självgående. Svaren visar att ett nytt arbetsliv också kräver nya sätt att leda.

Det kommer att behövas ett helt nytt regelverk för hur den statliga sektorn organiserar arbetslivet nu och i framtiden. Britta Lejon menar att vägen framåt varken är att helt slopa kontoren eller att tvinga alla medarbetare att återvända till de fysiska arbetsplatserna.

–Diskussioner om hur man ska jobba efter pandemin pågår på varenda arbetsplats. Det här är en jättespännande tid och många frågor måste lösas lokalt eftersom förutsättningarna ser så olika ut. På en del myndigheter – eller om man har vissa arbetsuppgifter – är det omöjligt att arbeta hemma.

Det nya normala arbetslivet ställer också nya krav på det fackliga arbetet. Det kan till exempel vara svårare att rekrytera nya medlemmar på distans, men digitala verktyg gör samtidigt sådant som medlemsmöten mer tillgängliga.

–Det finns både för- och nackdelar. På samma sätt som för arbetslivet i stort. Men om fack och arbetsgivare – centralt och lokalt – sköter den här omställningen på rätt sätt kan den statliga sektorn kan bli en föregångare i att utveckla framtidens arbetssätt – och på det viset bli en mer attraktiv arbetsgivare, avslutar Britta Lejon.

Carina Järvenhag