2:39

Forskaren som startade eget för att kommersialisera egen idé

Petra Sekyrova har lång erfarenhet som forskare inom den akademiska världen. När tjänsten som post doc tog slut på Karolinska Institutet tid slut behövde hon ny sysselsättning.

Med hjälp av en av Trygghetsstiftelsens starta-eget-coacher fick Petra stöd att starta eget.

För tio år sedan flyttade Petra Sekyrová Szeszula från Tjeckien till Sverige. Petra fick en tjänst som postdoktor vid Karolinska Institutet. Idag har hon disputerat och startat eget bolag. Hennes affärsidé är att odla små människohjärnor för att hjälpa personer som drabbas av hjärnsjukdom. 

Efter att Petra disputerade på KI kom hon i kontakt med Trygghetsstiftelsen. Petra har varit kund hos Trygghetsstiftelsen de senaste fyra åren. Under den tiden har hon jobbat till och från, varit gravid, föräldraledig och nu startat eget företag.

-          Min tid efter föräldraledigheten upplevde jag som tuff, det var svårt att hitta ett jobb och jag ville inte gå tillbaka till universitetet. För mig var det en lång process att söka jobb.

Hos Trygghetsstiftelsen fick Petra en coach, deltog på seminarium och gick kurs i ”att ringa kalla samtal” och ”Grit”.

-          Idag är jag glad att jag har gått kurserna. Alla mina hinder till att ringa kalla samtal har suddats ut och jag är inte längre rädd för att möta personen på andra sidan luren. Kursen ”Grit” gav mig kunskap och nycklarna till att inte ge upp trots att jag stöter på hinder under vägen.

Petra har alltid haft en vilja och en nyfikenhet till att driva eget företag. Som kund hos Trygghetsstiftelsen hade hon möjligheten att förverkliga den drömmen.  

-          Jag träffade Karin Svensson, starta-eget rådgivare hos Trygghetsstiftelsen. Karin är fantastisk, tillsammans med henne bestämde jag mig för att starta eget bolag. Trygghetsstiftelsen är riktiga experter säger Petra.

I och med att Petra startade eget företag fick hon kontakt med inkubatorn, Uppsala Innovation Center (UIC). Petra berättar att hon har haft möjligheten att lära sig mer om företagande, fått ett större nätverk och möjlighet att träffa potentiella kunder och partners hos UIC.

För en forskare är det ett stort steg att ta sig från forskarvärlden ut i arbetslivet. Tina Persson är en av Trygghetsstiftelsens coacher som lärde henne att forskare behöver ändra sättet att marknadsföra sin profession.

-          Jag förstod först inte vad Tina menade, men efter sex månader ramlade polletten ned och jag blev erbjuden en tjänst.

Nyckeln har varit att jämföra sig själv med andra människor som inte kommer från forskarvärlden. Petra ser till sina forskarkunskaper som hon kan erbjuda arbetsmarknaden och testar den sakkunskapen i olika sammanhang.

-          Mitt tips till dig som är forskare och söker jobb; Se arbetsgivaren som en kund, hitta vad din kund behöver så att du kan paketera ditt erbjudande. Om du inte gör det kommer du aldrig att hitta ett arbete. Utanför forskarvärlden bryr sig ingen om hur många artiklar du har publicerat, säger Petra.

Petra utvecklar medicin för hjärnsjukdomar

I dag testas hjärnmediciner på djur. Djurens hjärna är dock inte uppbyggd på samma sätt som människans hjärna vilket medför att medicineringen ofta misslyckas. Det som fungerar på mössen fungerar oftast inte på människan, vilket leder till att medicineringen många gånger orsakar dåliga biverkningar.

Forskningen har nu hittat ett sätt att ta fram ”organoider” så kallade ” minihjärnor”. Hos minihjärnan återskapas vissa delar och funktioner av den mänskliga hjärnan.

-          Min affärsidé är att designa minihjärnor utifrån behovet och den aktuella sjukdomen. För att förklara det väldigt enkelt så tar jag en bit hud från en människa som har den aktuella sjukdomen, till exempel Alzheimers. Jag odlar cellerna och efter två månaders celldelning är minihjärnan cirka 0,5 centimeter tjock och har sex lager så som människohjärnan. Efter den tiden är minihjärnan redo för test av mediciner.  

Hela processen för att ta fram en ny medicin tar cirka 10-20 år. Petra utför första steget i den långa processen.

Av etiska skäl tillsätter vi inte blod till minihjärnan, vi vet helt enkelt inte vad som händer. Minihjärnan består av riktiga hjärnceller. Om hjärnan ska växa behöver blod tillsättas. Av etiska skäl tillsätts inte blod till minihjärnan då vi inte vet vad som händer.   

- Det ska vara säkert att skapa minihjärnor, syftet är inte att skapa riktiga mänskliga hjärnor. Vi får se vad framtiden visar, men det är viktigt att föra dialogen om vad som är etiskt riktigt redan från början. Forskare är smarta och de kan utveckla produkter som vi inte har tänkt på, men frågan är om det är det bra? Vi behöver vara försiktiga menar Petra.  

Petra odlade den första minihjärnan i Sverige

Petra tillsammans med sin kollega var först i Sverige med att odla en hjärna.

-          När vi tog fram hjärnan vid Anna Falk laboratorium på Karolinska Institutet utgick vi ifrån tidigare publicerade protokoll från universitet i Wien.

I Wien tillverkas fortfarande hjärnor, en av forskarna från det universitet har flyttat till Cambridgeuniversitetet och hjärnor odlas nu även där. Idag finns protokollet publicerat i forskningsmagasin vilket gör det möjligt för alla stora universitet att tillverka minihjärnor. 

För läkemedelsföretagen krävs mycket kunskap och stor investering för att odla en minihjärna. Då läkemedelsföretagen inte vill testa mediciner på möss längre anser Petra att det finns en stor efterfrågan på minihjärnor. Att testa medicin på minihjärnor ger ett bättre resultat till skillnad från möss säger Petra.

Att starta eget företag kan vara tufft

Petra tycker att det är krävande att starta eget företag.

-          För mig har utmaningen varit att plocka bort rädslan, se till att vara realistisk och tänka att jag behöver mat för dagen.  Jag har ett stort mål i min affärsplan, men jag har också små mål i min ”att göra lista”. Jag går ut och pratar med folk och potentiella företagskunder. Det hjälper mig, jag får energi av det. Vissa dagar är jag nere och då brukar jag ta en paus från arbetet och påta i trädgården. Det är ett bra sätt för mig att ladda om batterierna.

-          Min största drivkraft är min kunskap inom cellbiologi och att jag vill hjälpa människor. När jag ser reklam från barncancerfonden då tänker jag att jag har moralisk skyldighet att ge tillbaka till samhället. Jag har mitt företag, jag har expertisen och jag har modet. Om jag gör det här kommer barnen att må bättre vilket är en otrolig motivator i arbetet framåt. Kan jag ge chansen och möjligheten till liv via min expertis och den medicin jag har möjlighet att ta fram så vill jag göra det.

Petra berättar att hon har en tvåstegsplan. I första steget vill hon arbeta som konsult hos läkemedelsföretag i Sverige. I steg två arbetar hon gärna utifrån sitt eget laboratorium vilket gör henne mer flexibel till att arbeta globalt.

-          Jag är otroligt tacksam över vad Trygghetsstiftelsen har gjort för mig. Jag rekommenderar alla som söker nytt jobb och är anslutna till Trygghetsstiftelsen att ta chansen till att få hjälp med er expertis!

Jessica Seeger