Coach - Det är så roligt att gå bakom kulisserna i svenska språket

Intervju med Ingrid Berndtson, språkcoach på Trygghetsstiftelsen.

- Ett privilegium med att arbeta som språkcoach på Trygghetsstiftelsen är att jag kan ge individen det individen behöver, säger Ingrid Berntsson.

Ingrid har arbetat med svenska som andra språk i över 30 år. Hon har arbetat med människor från olika kulturer, vissa har varit analfabeter och vissa högutbildade. En del har stått långt ifrån arbetsmarknaden och andra har varit ett stenkast ifrån. Hon har undervisat både grupper och enskilda personer.

Språkcoach

På Trygghetsstiftelsen arbetar Ingrid som språkcoach. Det innebär att hon träffar kunder som är osäkra på det svenska språket, ofta utrikesfödda forskare som funderar på att lämna akademin. Då blir det extra viktigt att lära sig svenska.

- Uppdraget är att rusta individen inför nytt arbete och därför är presentationsteknik, intervjuträning och arbetsmarknadskultur betydelsefulla inslag i samarbetet.

- Ofta har kunderna frågor kring livet utanför akademin, säger Ingrid.  Det kan handla om kulturella likheter och olikheter vid intervju till exempel ögonkontakt, hur reagerar man på skämt och kan man skämta? Vilken vokabulär använder man vid en löneförhandling och hur går den till? Vilka initiativ kan man ta och hur gör man om man inte hittar rätt ord? Vad betyder egentligen de frågor arbetsgivaren ställer, varför ställer man dem och hur ska man svara?

- Alla har olika behov, det är viktigt att fokusera på den enskilda individens behov av språket. För mig som språkcoach handlar det om att avdramatisera språkinlärningen, normalisera rädslor och visa hur man överbryggar hinder. Då är det framgångsrikt att arbeta med det som är allmängiltigt, igenkänning, skratt och humor.

Hon och kunden arbetar tillsammans med uttal, intonation, grundläggande grammatik, ordföljd och ordkunskap i en för individen adekvat kontext. Många övningar går också ut på att nöta in meningar för att automatisera språket.

Ingrid menar att uttal och betoning, att nyansera meningar korrekt för att bli förstådd och få andra att lyssna är mycket viktigt för framgångsrik kommunikation.  En mening kan betonas på många olika sätt beroende på personens känslor och avsikt. Vi svenskar är pragmatiska i vår användning av språket, så betoningen skapar förståelse, betydelse, rätt känsla och gör att vi lyssnar men också att vi blir förstådda. Att bygga en solid grund i språket är avgörande för att kunna tillägna sig mer avancerad språklig kunskap.

Lyssna på andra

En bra strategi för att lära sig svenska är också att lyssna. Gå på fik, tjuvlyssna och lyssna på radio. Genom lyssnandet lärde vi oss vårt modersmål och genom att lyssna lär vi oss det nya språkets melodi och hur olika människor pratar.

Hon rekommenderar sina kunder att studera SFI, Grund Vux, gå svenskakurs på till exempel Folkuniversitetet, besöka bibliotek, läsa lättlästa böcker och nyheter och besöka språkcaféer.

Framgångsfaktorer som Ingrid beskriver är att individen får bättre självförtroende. Med större tillit till sin språkliga förmåga, i de sammanhang som individen behöver språket i ökar individens handlingsutrymme och möjligheter väsentligt, både på arbetsmarknaden och i det offentliga rummet.

Tips från Ingrid:

  • Ställ dig frågan, - varför, vad och hur ska jag lära mig svenska.
  • Lär dig skillnaden mellan tal – och skriftspråk.
  • Inse att du aldrig blir fullärd.
  • Det är en varje dags angelägenhet att lära sig svenska.
  • Lär dig ett nytt ord varje dag, det blir 365 nya ord om året. Lär dig alla former och lär dig ordet i din kontext. Läs svenska minst fem minuter varje dag.
  • Prata svenska femton minuter varje dag.

Hon uppmanar sina kunder att använda den svenska de kan, - kan man säga hej, ska man säga det.

Petra Görlinge och Annika Wetterlund